Nu har jag varit utan guldhamstrar i 1 år och 4 månader.. vilket känns helt sjukt länge. Samtidigt som det känns som att jag varit utan dem betydligt längre än så. Det känns som att det var minst 2 år sedan jag blev tvungen att ta bort dem pga papovan. Men det är väl för att jag längtar så mkt till att få ha hamster igen, då känns det som att tiden står helt stilla :(

Jag har tänkt väldigt länge på när jag ska våga skaffa ett par guldhamstrar igen, jag hade planer på att göra det ungefär nu i slutet av året men så kom ytterligare ett fall av papova fram till ytan och jag blev rädd.
Så nu vet jag inte alls hur jag ska göra, hittar man bara en uppfödare man vet är säker så är det väl ingen fara. Men jag är så extremt nojig, med all rätt iofs. Men har iaf bestämt mig för att börja kolla lite smått efter en hane eller två.

Tanken är att jag ska köpa ett par hanar, beroende på vad jag hittar, och sen låta dem bli kanske 8-9 månader innan jag börjar kolla mig runt efter ett par honor. Någonstans måste man ju börja, och logiskt sett är det ju smarast att börja med hanarna då det bara är ett plus att de får bli lite äldre innan man ev. tar en kull på dem. Så det är väl lite så jag har tänkt.
Men om jag nu tillåter mig själv att fantisera lite fritt så vet jag ju vad jag är ute efter i hamsterväg. Jag vet vilka färger jag vill ha, vilket typ av temperament jag söker och hur jag vill att de ska vara. Det är dock inte så himla tvärlätt att hitta! Kanske gör jag rätt i att åtminstone börja titta mig runt, för det kan ta sin lilla tid innan man hittat något man faktiskt är intresserad av.. jag är så himla petig, det ska ju eventuellt bli en nystart på min uppfödning så då är det klart att jag vill få en bra grund att stå på!

Jag önskar att papova viruset fick dö ut nu en gång för alla, vilket jag vet att det inte kommer att göra. Men jag vill aldrig nånsin komma i kontakt med viruset igen.
Om jag skulle starta upp lite smått med hamstrar igen, och bli drabbad av detta virus en gång till så vet jag allvarligt talat inte vad jag tar mig till. Det jag har gått igenom nu det senaste året vill jag aldrig mer bli tvingad att gå igenom, jag HAR ingen annan hobby än hamstrar, hur tragiskt det än kan låta. Men vad gör man om det händer igen??? Ja det vill jag inte ens tänka på, men risken finns ju att man aldrig mer ens våga tänka på att få ha hamster igen.

Jag vill inte bara ha hamstrar för att kunna avla på dem, jag vill ha hamstrar för att dom gör mig hel. Bara att de finns hos en.. usch vad jag saknar det!

Vi får helt enkelt se när jag vågar ta hem någon liten pälsboll igen, men jag kan säga som så.. att den dagen så finns det INGEN människa på jorden som kommer vara lyckligare än jag!   

Googlade mig själv (eller snarare min uppfödning) och hittade åt denna blogg, herre gud.. jag har totalt glömt bort att den ens existerade !

Vet inte om jag kommer att fortsätta blogga här sen, för tillfället ligger min uppfödning nere pga Papova (mer om det viruset kan du läsa om här; http://exentrions.weebly.com/papova-information.html)

Jag har även skrivit ihop en text om min egen historia kring detta, så ni som undrar varför jag helt plötsligt är utan hamstrar, läs gärna detta: http://exentrions.weebly.com/papova-med-facit-i-hand.html

Det är verkligen absurbt, att man gått igenom allt detta med Papovan. Sånt som man knappt hade någon aning om vad det var, att det drabbade en själv.. min största rädsla har alltid varit att alla mina djur skulle dö. Ända sen jag var liten, å nu fick jag uppleva det :'(
Jag saknar mina hamstrar så GALET mkt!! Tänker på dem varje dag, hela tiden. Jag vill inget hellre än att får starta om på nytt, samtidigt som jag ändå vill vänta tills man vet mer om hur långt smittan spridit sig..

Så jag kommer att avvakta innan jag köper hem en guldis igen.

Men men, en vacker dag så :')


Tills vidare- är det någon där ute i cybervärlden som lyckas hitta åt denna blogg så får jag gratulera! För jag hade som sagt själv helt glömt bort den ;D

På återseende!

Lite drygt 2 veckor gamla och helt bedårande... Myo stannar här, jag är sååå glad över det. Trots att hon är en "tråkig" svart... hon är ju så söt, å hennes bruna bläs- mmmm!!!   

De har även fått namn nu!

Exentrion's Duoleihn Myo, svart sköldpadd
Exentrion's Dark Eyed Pea of Daylee, silver svart sköldpadd
Exentrion's Discovered Wings, svart (dold skp)

Exentrion's Deezrion Davaj, svart/silversvart 
Exentrion's Denothico Trail, silversvart 
Exentrion's Dungeon Dust, silversvart
Exentrion's Diever X, svart/silversvart, rex

Här kommer iaf lite bilder!!

Fler hittar ni i deras galleri; http://exentrions.weebly.com/d--babygallery.html

Fjärils bäbisar är nu 4 dagar gamla och har fått pigment, jag har sett iaf två sköldpadd vilket innebär att pappa Adolfen ÄR silverpearl, inget annat.

Jag kommer med uppdatering och bilder sen när de blivit äldre, men söta är dom så det skriker om det